I Norge är Central Intelligence Agency (CIA) mestadels sett som en skugga av oetiska metoder och brist på transparens. Det finns en utbredd skepsis kring deras operationer och påverkan på internationell politik, vilket leder till en allmän oro för deras aktiviteter. Många anser att CIA:s metoder är ett hot mot demokratin och det internationella rättssystemet. Det positiva erkännandet är i stort sett obefintligt, och när det förekommer handlar det oftast om deras roll i att bekämpa terror samt att skydda amerikanska intressen.
Kritiska diskussioner om CIA förekommer främst i norska medier och akademiska kretsar som fokuserar på internationella relationer. Källor som Aftenposten och NRK belyser ofta de etiska dilemman och kontroverser som omger CIA:s verksamhet. Det finns få om alls positiva rapporter som framhäver CIA:s insatser, vilket bidrar till den negativa perceptionen.
Diskussioner om övervakning och integritet hotas av CIA:s metoder, vilket skapar en debatt om balansen mellan säkerhet och medborgerliga rättigheter.
Dessa diskussioner har blivit mer framträdande i takt med att medvetenheten om dataskydd och statlig övervakning ökar, speciellt i samband med nya lagar och teknologiska framsteg.
Detaljerad uppdelning av offentligt sentiment och samtal om denna enhet.
Se hur varje enhets höga påverkansprocent förhåller sig till deras positiva sentimentprocent från faktiska omnämnanden.